Corona lockdown påverkar/kan påverka presidentvalet i USA! Bekämpning av covid-19 i allra högsta grad politiskt.

Allmänt / Permalink / 0
 
Presidentvalet sker den 3 november 2020
 
 USA:s president Donald John Trump Republikan
 
 

"Det är troligt att amerikaner aldrig har varit så olyckliga som de är just nu. Och för demokraterna är det en vinst".
 
En sak är säker. Det blir en "ful" höst för amerikanerna som kommer att bevittna en strid om makten som aldrig skådats.
 
 
Den verkställande makten: presidenten

 

Presidenten är både statsöverhuvud och regeringschef och har omfattande maktbefogenheter. Vid sin sida har presidenten ett kabinett som i huvudsak har en rådgivande funktion. Presidenten utser själv kabinettets medlemmar som leder olika departement (motsvarande ministrar i Sverige). Till presidentens administration hör också ämbetsverk och några särskilda verkställande organ. Presidenten förfogar vidare över en stab av personliga medarbetare vilka ofta utövar ett betydande inflytande över politikens utformning.

Till presidentens uppgifter hör att leda USA:s utrikespolitik och vara högsta befälhavare för de militära styrkorna. Rätten att förklara krig och godkänna formella fördrag med främmande makter ligger formellt hos kongressen, men presidenten kan åtminstone för en kortare tid sända amerikanska trupper utomlands utan kongressens godkännande. 

Det presidentiella statsskicket innebär att presidenten inte är beroende av stöd i kongressen för att kunna utöva sitt ämbete. Det är inte ovanligt att Vita huset (presidentens bostad och arbetsplats) och kongressen kontrolleras av olika partier. Presidenten har ingen rätt att upplösa kongressen eller utlysa nyval. Själv kan presidenten avlägsnas från sin post endast om hen missbrukat sitt ämbete och ställs inför riksrätt. Åtal väcks då av representanthuset och rättegång hålls i senaten. Tre presidenter har ställts inför riksrätt men alla friades i senaten: Andrew Johnson (friad 1868), Bill Clinton (1999) och Donald Trump (2020). Richard Nixon avgick 1974 för att undgå riksrätt.

Politiska partier

USA har i praktiken alltid haft ett tvåpartisystem. Sedan Abraham Lincoln 1860 valdes till den förste republikanska presidenten har demokrater (Democratic Party) och republikaner (Republican Party) dominerat USA:s politiska system. De är dock inte partier i svensk mening utan snarare löst sammanhållna valorganisationer utan betalande medlemmar och med betydande ideologisk spännvidd. De mobiliserar främst inför valen. Men sedan lång tid tillbaka är Republikanska partiet i generell mening konservativt medan Demokratiska partiet är mer liberalt".

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/politiskt-system/

 
/Madeleine - ✍
Till top