Det klagas en massa på "journalister" med viss rätta. Borde man inte ta itu med stället därifrån de härstammar? Mot journalistutbildningsorganen med språng 🐒

Allmänt / Permalink / 0
 
 
"Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av intresse att undersöka journalisternas partisympatier. Den politiska hemvisten utgör ett grundläggande inslag i beskrivningen av den svenska jour- nalistkåren. Kapitlet kretsar kring tre frågor: (1) Vilka partier sympatiserar journalister med – och hur väl stämmer de överens med allmänhe- tens partisympatier? (2) Vilka skillnader finns mellan olika grupper av journalister? (3) Och vilken betydelse har partisympatierna för deras yrkesutövning? Mer gröna än röda.
 
Det största partiet bland svenska journalister är miljöpartiet. Hela 41 procent svarade att miljöpartiet var det bästa partiet. Inte något parti har sedan undersökningarnas start 1989 kunnat uppvisa en så stor andel sympatisörer. Det är nästan tre gånger så stor andel som anser att socialdemokraterna eller moderaterna är bästa parti. Journalistkåren kan därför betraktas mer som grön än röd".
 
Utdrag ur Kent Asps "journalistboken" kapitel 13.
 
 
I en demokrati har journalistiken en given plats och mening men när maktfullkomlighet når en hel yrkeskår och politiska härskare kontrollerar nyhetsrapporeringar med partipiskor krävs radikala åtgärder som omkullvälter "månglarnas bord". Journalistutbildningarna ska ifrågasättas och granskas. Vissa "verk" och verksamheter får stå orubbad i all oändlighet medan andra konfiskeras så fort de blivit färdigställda. Och i flera år har vi kunnat ta del av siffrorna som pekar på att miljöpartiet alltjämt har flest anhängare inom journalistkåren. Varför? För att miljön är deras "cup of tea"? Nope. Men för att det finns oerhört inflytesrika maktfullkomliga monstruösa ledare som bestämmer över vilka ämnen som ska lyftas.
Och där makten och kosingen finns där springer också en och annan "hyena".
 
"Lär mig tiger, oh lär mig tiger, waowawwaou".....
 
 Mister komik Özz Nujen är bara en av alla "komiker" som skrattat hela vägen till banken. En annan är Magnus Betnér som enligt den kvinnliga komikern Zinat Pirzadeh tjänade 60 000 kronor/gig redan 2012. Det om något är tragikomiskt och skrattretande. 
 
 
Journalister och konstnärer de mest inflyteserika 
 
Journalister är inte de enda med makt och inflytande. Sen flera år har konstnärer av olika slag s k "kulturarbetare" vädrat miljoner i sin konst som förstås också den måste vara grön och rödmålad. Glöm de fattiga konstnärerna under takvåningar i Paris. Numera spekuleras det på börsen och man reser land och rike kring för att göra stort sett ingenting. Åtminstone under större delen av året. Så länge man riktar (kanonerna) konsten åt rätt politiskt håll finns det ingen gräns på hur mycket dollar man kan inbringa. Det handlar inte om att "förstå" konst utan köpa den. Och sen har vi också "komikerna" som också de skrattar hela vägen till banksystemen. Inte alla men de som sysslar med partipolitisk komik som går maktfullkomlighetens ärende. "Och folkets rop de skalla, konst; snäva polititiska ramar och dyster komik till alla".
 
 
I Sverige har vi varken "åsiktskorridorer", censur, demokratur; åsiktsregistrering eller politiska tvångströjor 😜 Men ge dig aldrig på en chefredaktör från någon socialdemokratisk tidning för då kanske det går som det har gått och går för satirikern, komikern, författaren och "moränexperten" Aron Flam 😵
 
 "Säg den tiger, som tiger för alltid".
 
"Journalistutbildningen i Sverige har funnits sedan 1959 då journalistinstitutet i Stockholm inrättades. Utbildningen ger färdigheter och kunskaper för att kunna arbeta som journalist. Utbildningslängden varierar mellan 1-3 år. För att vara verksam som journalist krävs däremot ingen examen. Andelen journalister med en formell journalistutbildning från universitet, högskola, folkhögskola eller yrkeshögskola ökade från 42% 1989 till 74% 2011, enligt JMG:s undersökning av slumpmässigt utvalda medlemmar i Journalistförbundet.
 
 
Journalistinstitutet i Stockholm inrättades 1959 som den första formella journalistutbildningen i Sverige. Detta skedde på initiativ av Journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Publicist-klubben. Tre år senare förstatligades utbildningen men branschen behöll sitt inflytande. 1967 ombildades journalistinstitutet i Stockholm och Göteborg till högskolor och tio år senare integrerades utbildningen med universiteten.

Utbildningarna som fanns på journalisthögskolorna 1967–77 där var benämnda journalistlinjen (gamla), ej grenuppdelad, tidigare också kallad studentlinjen, och äldre examina, akademisk journalist".

Journalistutbildningarna idag återfinns på flera ställen i landet med varierad kvalitet. Och att partipolitiken infilterat journalistyrket är lika sant som amen i kyrkan.

Högskola/universitet[redigera | redigera wikitext]

  • Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet
  • Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet
  • Mittuniversitetet
  • Linnéuniversitetet
  • Umeå universitet
  • Luleå tekniska universitet
  • Lunds universitet
  • Uppsala universitet
  • Södertörns högskola

Folkhögskola[redigera | redigera wikitext]

  • Jakobsbergs folkhögskola
  • Tollare folkhögskola
  • Kaggeholms folkhögskola
  • Ljungskile folkhögskola
  • Södra vätterbygdens folkhögskola
  • Skurups folkhögskola
  • Strömbäcks folkhögskola
  • Kalix folkhögskola
  • Bollnäs folkhögskola
  • Vara folkhögskola
  • Nordens fotoskola/Biskops Arnö
  • Övriga utbildningar

    • Poppius Journalistskola
    • GTV TV-produktion
Alla universiteten och folkhögskolorna i Sverige drivs av politiska krafter utan undantag och många som vill utbilda sig till yrket, journalist har politisk hemvist direkt vid start. Tänk dig att om exempelvis muslimer, kristna; hinduer, judar fritt skulle få förvalta över all nyhetsrapportering. Vågar vi gissa att vissa "nyheter" skulle vara vinklade och framtagna för att tjäna ändamålet?
 
Sverige är för övrigt inte sekulärt utan religiöst bakbundet men det hör inte hit. Journalistkåren är indoktrinerade och det märks inte minst på folkets ovilja att läsa politisk propaganda framför nyhetsrapporter utan subjektiva fingrar ovanpå. Därav revolutionen via sociala medier. De enda man kan hjärntvätta är stackars analfabeter och lågutbildade som vägrar läsa. Och hur skiljer vi dugliga och bra journalister från "rötägg"? Det gör vi inte så länge statligt partipolitiska "proselyter" följer "fuhrern".
 
 Vissa ränder verkar aldrig gå ur men plötsligt händer det!
 
Är alla journalister mer eller mindre beroende, well...är påven katolik? Såklart man inte "kapar den gren man sitter på" och jag förstår att fler väljer frilans och swish. Det är kanske mer renhårigt trots allt? Fri och oberoende så långt det är möjligt hävdar undertecknad.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Madeleine Moberg - ✍
 
 ❤ Swish +46734141706 Jag granskar makten, delar med mig av kunskaper och erfarenheter. Jobbar ständigt med att avslöja oegentligheter. Stötta gärna mitt dagliga arbete, tack och Gud Välsigne Dig! 🙏
 
<Viss satir, komik, ifrågasättande och yttrandefrihet förbehåller sig undertecknad att kanta sina blogginlägg med. Och alla svenskar tiger icke.>
 
Till top