Prins Joachim som befinner sig i Frankrike med familjen fick blodpropp i hjärnan igår Fredag och som jag profeterat ut kommer ALLA kungahus att drabbas på olika sätt.

Allmänt / Permalink / 0
 
"Nyligen tillkännagav kungafamiljen att prins Joachim togs in på sjukhus i Toulouse, Frankrike, sent på fredag ​​kväll, där han genomgick en operation för en blodpropp i hjärnan 

Den nyheten kom som en chock för de flesta - också för kungshussexperten Søren Jakobsen".

 

Jag har i flera år nu varnat kungahusen för den avgudadyrkan de sysslat och sysslar med som lett till skilsmässor, sexuella perversioner, sjukdomar och dödsfall såsom självmord. Och igår drabbades danska kungahuset av ett missöde då Drottning Margerethes son Joachim fått blodbropp i hjärnan. Slump? Nope. Vad sker i kungahusen kanske du tänker? En massa och framförallt ska vi människor inte tillbe eller på något sätt höja upp vissa framför andra. Man måste vara mentalt blind för att inte se hur kungahusen i Europa råkat illa ut av egen förskylland. Man har tillbett avgudar och runt jul tog Märta-Louise f.d make livet av sig. 

 
 
 
Hör man och lyssnar in vad Henrik sade om och till sin fru "drottningen" här förstår man sarkasmen. "-Jag har aldrig bett henne göra en måltid" sade han och med stigande ålder samt nonchalans blev han mer oförsiktig med sina uttalanden. Och när han några år efter detta klipp fick alzheimers kunde det danska kungahuset "andas ut" och göra honom "opasslig" i alla offentliga sammanhang. Henrik dog 2018. 
 
 
 
 
 

"Det tal Danmarks kronprins Frederik höll för sina föräldrar i samband med firandet av drottning Margrethes och prins Henriks silverbröllopet 1992, hör till de mera berömda.

Den man älskar, den agar man, sade prinsen och tittade på sin far. Talet tolkades som att kronprinsen syftade på att han och brodern, prins Joachim, hade fått en ovanligt sträng och disciplinerad uppfostran.

Enligt den nyligen avlidne prins Henrik var andemeningen med talet positiv. "Frederik förstod att den som förväntar sig mycket av sina barn också är väldigt hård mot dem", förklarar prins Henrik i en nyutkommen bok".

 

 

"Extrabladet" och andra danska aviser har skyddat den arroganta och stränga prinsen i många år. Hyllningarna när han dog var osmakliga att höra och se. Alla vi har talat med som haft insyn i Henrik och Margrethes uppfostran av sönerna vet vilket h-vete de hade. "En nästintill demoniskt sträng katolsk fostran".

 
 
"Vad gäller de kvinnliga ordenssamfunden märktes främst Sankt Josefsystrarnas kongregation från Chambéry i Frankrike, vars mer än trehundra systrar drev nio sjukhus, elva katolska folkskolor och tre högre flickskolor. Därtill kom så de elva skolor som drevs av andra kongregationer samt en katolsk lärarutbildningsanstalt, vilken även den drevs av josefsystrarna.11 Det fanns tre katolska tidningar och en ansenlig mängd katolsk litteratur på danska, från dogmatiska verk till ren skönlitteratur.
 
Tidningarnas annonser och församlingsnotiser vittnar om ett rikt och mångfacetterat föreningsliv.12 Kronan på verket blev den stora katolska trosmanifestation i form av en så kallad eukaristisk kongress som i tidens triumfalistiska stil organiserades i Köpenhamn 1932 med deltagande katoliker från hela Norden och från det katolska utlandet.
 
13 Denna händelse, vilken fram till påven Johannes Paulus II:s besök i de nordiska länderna 1989 var det mest uppseendeväckande offentliga uttrycket för den katolska kyrkans närvaro i Norden, får bilda en slutpunkt för den källbaserade delen av min undersökning. Men jag kommer också att göra jämförelser framåt i tiden – med dagens mer pluralistiska katolicism i Norden och i världen samt med islamiska religionssamfund som etablerat sig i de nordiska länderna och som liksom tidigare den katolska kyrkan bedriver mission och försöker vinna konvertiter.
 
"Det tycks finnas vissa intressanta beröringspunkter mellan den »förkonciliära« katolicismens ställning i det dåtida och islams situation i dagens nordiska samhälle."
 
En katolsk konversion innebar med andra ord att konvertiten antog och bekände sig till ett auktoritativt trossystem och underordnade sig kyrkans läromyndighet. Här återspeglas en av de grundläggande skillnaderna mellan katolsk och reformatorisk trosuppfattning. Medan man i de ur reformationen framsprungna trossamfunden betonar den enskildes frihet och personliga gudsförhållande, intar kyrkan och det kyrkliga läroämbetet en central plats i det katolska lärosystemet.
 
Att tro betyder här alltid att tro tillsammans med hela kyrkan, och det är kyrkan som står som garant för den enskildes frälsning.5 8 Därtill kommer att det katolska normsystemet är strängare och mer i detalj reglerat än vad som är fallet inom de reformatoriska kyrkorna. Före andra vatikankonciliets reformer var dessa skillnader betydligt mera framträdande än vad de är idag. Den dåtida katolicismen var ju inte bara ett uttryck för en specifik kristen trosbekännelse utan innefattade också en livsåskådning och en skarp avgränsning mot många av den icke-katolska omvärldens normer och värderingar.
 
Katolska insatser på skolans och vårdens område tjänade inte bara som missionsinstrument utan var också ett viktigt redskap i strävan att utveckla en dansk katolsk miljö. De katolska skolorna var tänkta att bidra till att bevara och befästa den katolska religiösa och kulturella identiteten, och det fanns katolska folkskolor vid alla de katolska församlingarna.
 
De katolska skolorna var tänkta att bidra till att bevara och befästa den katolska religiösa och kulturella identiteten, och det fanns katolska folkskolor vid alla de katolska församlingarna. Församlingsbildning och katolskt skolväsende gick hand i hand. Här kunde katolikerna dra nytta av det danska friskolesystemet, och från 1910-talet fick de katolska församlingsskolorna statsbidrag."
 
 
62. Y. M. Werner, 1996, s. 163–180, 263 f. J. Metzler, 1910, s. 74–101. J. Mertens, Geschichte der Kongregation der Schwestern von der heiligen Elisabeth. Berlin 1998, s. 709–787, 836–845. 63. S. Olden- Jørgensen, Sankt Andreas Kirke 1873–1998. Strejfl ys over livet i og omkring kirken i 125 år. Ordrup 1998. 64. J. Metzler, 1910, s. 78–101. 65. G. Scherz, »Skt. Annæ Skole igennem 50 Aar«: Skt. Annæ Kirke og dens Skole i 50 Aar. Festskrift. Red. G. Scherz. København 1947, s. 113f. Ang. den danska friskoletraditionen jfr A. Ankerstrøm (red.), Friskolen gennem hundrede Aar. Bd I. Vilkaar og Vækst. Odense 1946.
 
Madeleine Moberg - 
 
Swish +46734141706 Jag granskar makten, delar med mig av kunskaper och erfarenheter. Jobbar ständigt med att avslöja oegentligheter. Stötta gärna mitt dagliga arbete, tack och Gud Välsigne Dig i Jesu Namn! 🙏
 
Till top